Författare: Anders Johansson

Via Kulturallians Mariestads (KAM) hemsida kunde undertecknad i efterhand ta del av kulturpolitiska samtalet som ordnats i Mariestads teater 18 augusti. 

Här följer några egna reflektioner utifrån samtalet:

1. Vikten av samarbete med KAM framhölls, men det var som ”sammanhållande”   av föreningar man i huvudsak såg KAM. Kulturutövare och andra kulturengagerade är ju lika viktiga! Eller?? Och dom fanns knappast med i hela diskussionen!

2. Det betyder att mötet fick en viss slagsida åt det som har varit och föga orienterat mot framtiden, mot det som händer i omvärlden och hur nya strukturer (med samarbete över alla gränser bl a) och nya utmaningar, blir till nya infall i kulturen. Kulturen som en innovativ kraft. Och det som är närmare, batterifabriken, som innebär en delvis ”ny” era med spännande möjligheter för hela kommunen, också inom kulturen!! Och andra krav??

3. Det ”gamla”, bl a kulturarvet, är självfallet viktigt, men måste balanseras. Och varför togs inte generationsskiftesproblematiken i föreningar, generell över hela landet, upp? Och ungdomens syn på organiseringen och på sitt engagemang, sin roll, framöver?

4. Vikten av mötesplatser markerades, men inte så mycket gränsöverskridande mot olika kulturyttringar; Kultur – samhälle, näringsliv, akademi…?? Kulturen integrerad i samhällets utveckling. Visst, kulturen har ett egenvärde.

5. Kulturskolans utveckling framhölls tydligt, och helt rätt. Den är väsentlig.

6. De begränsade ekonomiska resurserna från kommunen till kulturen speglar kanske den ringa förståelsen för kulturens betydelse och vad kultur är?? Intresset sägs vara stort i Sverige för att utveckla nya finansieringslösningar och främja icke-offentlig finansiering av kultur…. i Mariestad??? Kulturpolitiken är ju generellt ingen prioriterad fråga, inte heller inför valet!

7. Intressant att konstatera att fyra av partierna var positiva till ett kulturhus. Kanske KAMs förslag/engagemang och att ha lyft frågan varit pådrivande. Men det sas inte så mycket om innehållet under diskussionen. Saknas de kulturpolitiska visionerna?

Kultursamtalet, som Kulturallians Mariestad arrangerade, kan ju ses som ett avstamp! Vilka slutsatser drar KAMs styrelse? Hur följs diskussionen upp? Vad blir nästa steg? Vilka trådar kan KAM dra i? Och vilka vill hjälpa till att öka förståelsen för och kunskapen om kultur som värdeskapare? Som sagt – var finns de kulturpolitiska visionärerna?

Björn Nordén

Stadskärnans normaltillstånd är förändring. Svenska städer har de senaste decennierna varit utsatta för ett hårt omvandlingstryck på grund av konkurrens från e-handel och externa köpcentrum. Utvecklingen har accentuerades under coronapandemin, som drabbade många verksamheter i stadskärnan hårt. När samhället förändras är flexibilitet och kunskap av yttersta vikt. Analys av data och trender är därför en förutsättning för framgångsrik stadsutveckling.  

I början av juli har publicerade Fastighetsägarna i samarbete med HUI rapporten Cityindex: Insikt. Med hjälp av data visar rapporten hur sambanden mellan flöden och kommersiell omsättning faktiskt ser ut. Ur analysen är det möjligt att forma ett antal strategier för ett rikare stadsliv.

Rapporten visar tydligt att en brokig stadskärna med blandade verksamheter och många besöksanledningar genererar både högre omsättning och skapar trivsel och trygghet. För varje ny bransch som etablerar sig i stadskärnan ökar antalet besökare med 1 till 2 procent. Effekten gäller för alla typer av stadskärnor, små såväl som stora. Det finns därför ett egenvärde att försöka ha så stor variation i butiksutbudet som möjligt. När allt fler av de vardagliga inköpen flyttar till nätet blir ett nischat utbud en viktigare del av den fysiska platsens attraktionskraft.

Rapporten pekar också på kulturens roll som tillväxtskapare. Beräkningsmodellerna visar på att det finns stora mervärden i att ha ett rikt kulturutbud i stadskärnan; det skapar nämligen både besöksflöden och ökar omsättningen. Sambandet gäller framför allt för medelstora städer och småstäder. När en ny typ av kulturverksamhet etablerar sig i en medelstor stad eller småstad så ökar omsättningen i genomsnitt med 4,3 procent. Kulturverksamheter bidrar också till sociala värden som gör att människor vill stanna i stadskärnan.

Det är tydligt att icke-kommersiella aktörer har en viktigt rolla att spela i stadskärnan. Exempelvis är utbildningsverksamheter betydelsefulla för stadslivet. Grundskolor, gymnasier, högskolor och förskolor bidrar med flöden som genererar högre omsättning och ökad trygghet.

Varje stadskärna och plats är unik. Det betyder också att förutsättningarna är olika och att alla stadskärnor behöver hitta sin väg framåt för att skapa sitt stadsliv och vara en relevant destination och plats för etablering. Med hjälp av datadrivna insikter blir processen betydligt enklare. Fastighetsägarna förespråkar en lokalt anpassad stadslivspolicy, där kommunen tillsammans med fastighetsägare, handlare och andra aktörer samverkar för att skapa framtiden stadskärna. Stadskärnan är viktig och har stor betydelse för hela kommunens utveckling. Den skapar arbetstillfällen, tillväxt och en känsla av samhörighet. Att den fortsätter utvecklas angår alla invånare i kommunen. Låt oss tillsammans arbeta för att göra den så bra som möjligt.

Alma Ohlin
Ansvarig Näringspolitik
Fastighetsägarna Skaraborg